Här bloggade Johanna Koljonen och Andreas Ekström om arbetet med "Främling. En bok om Carola" – finns hos bokhandlare överallt!
31 juli 2011
23 juli 2011
Det ofattbara
Så här sitter vi, Johanna och jag, på ett fik i Malmö och jobbar. Vi har Expressen och Aftonbladet här och försöker koncentrera oss på det jobb vi har att göra. Min chef har just hört av sig och frågat om jag kan jobba några timmar i dag och översätta text, och det är klart att jag kan det.
Det som har hänt är så otroligt frukansvärt att alla ord känns meningslösa och tomma. Sitter och bläddrar bland våra manussidor – min fru blev vår första läsare i går, förtjust, men med synpunkter – och försöker hitta kraft att engagera mig i var kommatecken ska placeras i meningar och sådär.
Min musik i dag blir "Hand i hand" från "På egna ben", skriven av norrmannen Svein Gundersen och Ingela "Pling" Forsman. Texten är faktiskt alldeles rätt.
Det som har hänt är så otroligt frukansvärt att alla ord känns meningslösa och tomma. Sitter och bläddrar bland våra manussidor – min fru blev vår första läsare i går, förtjust, men med synpunkter – och försöker hitta kraft att engagera mig i var kommatecken ska placeras i meningar och sådär.
Min musik i dag blir "Hand i hand" från "På egna ben", skriven av norrmannen Svein Gundersen och Ingela "Pling" Forsman. Texten är faktiskt alldeles rätt.
22 juli 2011
21 juli 2011
Sound of Music!
En av mina mest fundamentala Carolabesvikelser är att jag inte fick se henne i Sound of Music, som hon vann Guldmasken för. Jag älskar musikalen och vet att jag antagligen hade gillat föreställningen – jag har aldrig sett den live, om man inte räknar Sing-a-long-bio! Samtidigt är jag så klart också nojig över att det kanske ändå inte hade varit bra nog för att matcha mina högt ställda förväntningar.
De flesta teatrarna har nåt slags interndokumentation och jag har mailat Göta Lejon för att försöka se om man skulle kunna få se bandet. Tills dess får jag trösta mig med den här finfina SVT-snutten med en av mina favoritsånger genom tiderna.
Jag tycker det är anmärkningsvärt bra, inte minst soundmässigt. De senaste dagarna har jag närlyssnat på Carola ur ett sångtekniskt perspektiv och funderat över vad som har förändrats över tid. Här ligger hon klangmässigt ovanligt fint i den snabba sekvensen från ungefär två minuter in. Julie Andrews sätt att integrera huvudklang uppfattas av många som löjlig men det är tekniskt enormt tydligt och jag tycker det hörs att Carola har lyssnat uppmärksamt på henne – ett stort plus i min bok. ;)
Sedan tänker jag också på att Carola här verkar så oerhört fri. Det är som om rollen som någon annan och den lekfulla koreografin frigör henne att vara närvarande i kroppen. Hon har, det både ser och hör man, oerhört, sanslöst roligt. Vilket för mig låter som hon hamnar mer in i masken, jobbar mer sångtekniskt traditionellt med sina enorma bihålor, också när hon (som vanligt) kontrollerar soundet med strupen. Det är uppenbarligen inte bara för att göra sig till som sånglärare brukar säga att det hörs när man ler på insidan! <3
20 juli 2011
Om att prata med oss
Just nu är vi inne i en lite mer intensiv arbetsfas; vi har en vecka avsatt för samlat och gemensamt arbete. Väldigt roligt!
I jobbet ingår att prata med måååånga människor, som på olika sätt har jobbat professionellt med Carola. Nästan alla som jag har kontaktat är vänliga men också, inledningsvis, mycket avvaktande. De vill veta mer om oss och om projektets karaktär innan de vill svara på några frågor. Några vill slå en signal till Carola och höra om hon har några invändningar, några vill helt avstå. Och det är så klart hundra procent ok.
En sak har de gemensamt: De är helt införstådda med den lätt bisarra mediebilden av Carola, och vill inte medverka till något som leder till dåligt underbyggda skandalrubriker.
Det vill inte vi heller. Vi brukar hänvisa hit till bloggen, och berätta lite mer om vårt upplägg, och det verkar som om det ändå räcker för de flesta. Men igen, i den mån någon tvivlar: Vi skriver inte nån skvallerbok. Vi skriver inget kapitel om Carolas barndom, eller om Runar. Vi skriver en nördig kulturspaningsbok. Så vet ni! ;-)
***
Soundtrack i dag: Den engelskspråkiga versionen av "Det regnar i Stockholm".
I jobbet ingår att prata med måååånga människor, som på olika sätt har jobbat professionellt med Carola. Nästan alla som jag har kontaktat är vänliga men också, inledningsvis, mycket avvaktande. De vill veta mer om oss och om projektets karaktär innan de vill svara på några frågor. Några vill slå en signal till Carola och höra om hon har några invändningar, några vill helt avstå. Och det är så klart hundra procent ok.
En sak har de gemensamt: De är helt införstådda med den lätt bisarra mediebilden av Carola, och vill inte medverka till något som leder till dåligt underbyggda skandalrubriker.
Det vill inte vi heller. Vi brukar hänvisa hit till bloggen, och berätta lite mer om vårt upplägg, och det verkar som om det ändå räcker för de flesta. Men igen, i den mån någon tvivlar: Vi skriver inte nån skvallerbok. Vi skriver inget kapitel om Carolas barndom, eller om Runar. Vi skriver en nördig kulturspaningsbok. Så vet ni! ;-)
***
Soundtrack i dag: Den engelskspråkiga versionen av "Det regnar i Stockholm".
18 juli 2011
Har ni drömt om henne?
Här en kanske lite konstig fråga:
Har ni någonsin drömt om Carola? Vad drömde ni då?
Har ni någonsin drömt om Carola? Vad drömde ni då?
9 juli 2011
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)