Här bloggade Johanna Koljonen och Andreas Ekström om arbetet med "Främling. En bok om Carola" – finns hos bokhandlare överallt!
18 juli 2011
Har ni drömt om henne?
Här en kanske lite konstig fråga:
Har ni någonsin drömt om Carola? Vad drömde ni då?
12 kommentarer:
Anonym
sa...
Jag postar här. Ingen dröm, men jag har livliga minnen av Carola eftersom jag formgav omslaget till skivan "Personligt". Ja, hur gick det till? /Claes Gustavsson [formgivare]
Ja, Claes, berätta mer! Vore oerhört roligt att höra. Omslaget till "Personligt" är stilrent och snyggt, passar musiken och Carolas uttryck. Formgav du även omslagen till singlarna, bland annat "Det kommer dagar"?
För att återgå till frågan: Jag drömmer rätt ofta om Carola. En gång drömde jag att min chef bjöd mig på en spa-weekend och med på resan var Carola. Vi hade det hur fint som helst, skrattade och sjöng ihop. När vi kom fram till hotellet fick min lycka ett abrupt slut när hotellchefen berättade att ett mord nyligen begåtts i ett rum och hotellet tvingats stänga. Jag och Carola packade ihop våra saker och åkte tillbaka (där slutade drömmen). I mina drömmar sjunger jag och Carola alltid ihop. Det är liksom en röd tråd som går igen, vi sjunger och jag känner mig så fri.
Jag drömmer också ofta om Carola. Hon kommer alltid och räddar mig från något och bevisar något som jag alltid fått kämpa för i livet. Rätten till en egen åsikt! Carola hjälper alltid till i mina drömmar i det arbetet
Läskigt att Carola dyker upp i mina drömmar princip varje natt. Hon är oftast som en kompis och att det inte är något konstigt allt. Att hon är en del av min vardag, vilket hon i och för sig är, men inte på det sättet. Men sen drömmer jag ofta att jag träffar på henne och antingen ska be om en sjuhundratredje autograf eller ta bild. Då går antingen pennan/kameran sönder eller så försvinner hon. Jag har även drömt att hon och jag firade jul ihop, bara vi två, hon blev rädd för tomten och jag fick liksom förklara att han inte var på riktigt. Det var oerhört skrattretande. Det är alltid lika tråkigt att vakna från dessa drömmar.
Det kan nästan bli lite obehagligt hur närvarande en människa som inte fysiskt är i ens liv faktiskt är. Jag kan berätta om nattens dröm...
Jag springer runt på en flygplats någonstans i Sydostasien, Indonesien tror jag att det var. Jag hade skrivit ut min biljett hem på skrivare som inte vara laser och det regnade. Ni kan lista ut vad som händer. Bläcket spreds ut och jag stod utan biljett. Jag sätter mig på en bänk där en äldre kvinna i en rosa kostym sitter. Jag börjar prata på något språk och hon svarar. Vi pratar ett tag, helt plötsligt tittar jag på henne och ser att det är Carola. Jag skrattar och vi liksom börjar snacka svenska och är helt i chock att den andra förstår. Jag berättar om mitt problem och hon lyssnar, efter ett tag får hon en idé, jag ska krypa ner i hennes väska och följa med till Stockholm. Jag kryper ner i den och sen vaknar jag.
I natt satt jag, Carola och John Stamos och åt middag på en liten, fransk restaurang. Jag tror att jag var någon form av journalist för jag minns att jag sa "Jag skulle ha förberett mig bättre" när jag skulle ställa frågor om John Stamos Full House-kollegor och inte mindes namnen på dem. Vi satt i alla fall och efter ett tag började vi diskutera simning. Stamos påstod att George Bush var världens bästa simmare, Carola påstod att hon själv var världens snabbaste och jag satt bara med öppen mun och trodde att de skämtade. Carola så då "vad då, tror du mig inte?" sen hoppade hon med kläderna på i en pool som helt random hade dykt upp bredvid vårt bord. Jag öppnar ögonen och är chockad att det bara var en dröm.
12 kommentarer:
Jag postar här. Ingen dröm, men jag har livliga minnen av Carola eftersom jag formgav omslaget till skivan "Personligt". Ja, hur gick det till? /Claes Gustavsson [formgivare]
Berätta mer!
Omslaget syns till exempel här:
http://www.cduniverse.com/productinfo.asp?pid=7411659
Ja, Claes, berätta mer! Vore oerhört roligt att höra. Omslaget till "Personligt" är stilrent och snyggt, passar musiken och Carolas uttryck. Formgav du även omslagen till singlarna, bland annat "Det kommer dagar"?
För att återgå till frågan: Jag drömmer rätt ofta om Carola. En gång drömde jag att min chef bjöd mig på en spa-weekend och med på resan var Carola. Vi hade det hur fint som helst, skrattade och sjöng ihop. När vi kom fram till hotellet fick min lycka ett abrupt slut när hotellchefen berättade att ett mord nyligen begåtts i ett rum och hotellet tvingats stänga. Jag och Carola packade ihop våra saker och åkte tillbaka (där slutade drömmen). I mina drömmar sjunger jag och Carola alltid ihop. Det är liksom en röd tråd som går igen, vi sjunger och jag känner mig så fri.
Underbart ju! Men ingen av er var väl inblandad i det där mordet hoppas jag... :-)
Jag drömmer också ofta om Carola. Hon kommer alltid och räddar mig från något och bevisar något som jag alltid fått kämpa för i livet. Rätten till en egen åsikt! Carola hjälper alltid till i mina drömmar i det arbetet
Fantastiskt. Kan du berätta mer i detalj om någon enskild dröm?
Läskigt att Carola dyker upp i mina drömmar princip varje natt. Hon är oftast som en kompis och att det inte är något konstigt allt. Att hon är en del av min vardag, vilket hon i och för sig är, men inte på det sättet. Men sen drömmer jag ofta att jag träffar på henne och antingen ska be om en sjuhundratredje autograf eller ta bild. Då går antingen pennan/kameran sönder eller så försvinner hon. Jag har även drömt att hon och jag firade jul ihop, bara vi två, hon blev rädd för tomten och jag fick liksom förklara att han inte var på riktigt. Det var oerhört skrattretande. Det är alltid lika tråkigt att vakna från dessa drömmar.
Du är ett verkligt hardcore-fan då alltså? Eftersom hon alltid är så närvarande i ditt liv?
Om hon dyker upp varje natt borde du ju blogga varje morgon: Caroladrömmar, skulle bloggen kunna heta.
Och ja, jag vill höra mer, mycket mer! Om du vill berätta!
Det kan nästan bli lite obehagligt hur närvarande en människa som inte fysiskt är i ens liv faktiskt är. Jag kan berätta om nattens dröm...
Jag springer runt på en flygplats någonstans i Sydostasien, Indonesien tror jag att det var. Jag hade skrivit ut min biljett hem på skrivare som inte vara laser och det regnade. Ni kan lista ut vad som händer. Bläcket spreds ut och jag stod utan biljett. Jag sätter mig på en bänk där en äldre kvinna i en rosa kostym sitter. Jag börjar prata på något språk och hon svarar. Vi pratar ett tag, helt plötsligt tittar jag på henne och ser att det är Carola. Jag skrattar och vi liksom börjar snacka svenska och är helt i chock att den andra förstår. Jag berättar om mitt problem och hon lyssnar, efter ett tag får hon en idé, jag ska krypa ner i hennes väska och följa med till Stockholm. Jag kryper ner i den och sen vaknar jag.
En helt vanlig Carola-dröm...
Jag DÖR! Otroligt! Kan du inte snälla komma tillbaka hit lite då och då när du drömmer om henne?
Klart jag kan! Får se om hon dyker upp i natt.
I natt satt jag, Carola och John Stamos och åt middag på en liten, fransk restaurang. Jag tror att jag var någon form av journalist för jag minns att jag sa "Jag skulle ha förberett mig bättre" när jag skulle ställa frågor om John Stamos Full House-kollegor och inte mindes namnen på dem. Vi satt i alla fall och efter ett tag började vi diskutera simning. Stamos påstod att George Bush var världens bästa simmare, Carola påstod att hon själv var världens snabbaste och jag satt bara med öppen mun och trodde att de skämtade. Carola så då "vad då, tror du mig inte?" sen hoppade hon med kläderna på i en pool som helt random hade dykt upp bredvid vårt bord. Jag öppnar ögonen och är chockad att det bara var en dröm.
Skicka en kommentar